Människan har i allmänhet alltid intresserat sig för information rörande andra människor. Innan tidningar kom så spred sig nyheter ryktesvägen, vilket såklart bidrog till att den slutliga informationen som nådde mottagaren var närmast tveksam och inte direkt sanningsenlig. Mänskligheten tycker om att gotta sig i andras olycka, man uppskattar smaskiga detaljer och nyfikenheten stillas inte förrän man fått reda på allt som går att få reda på.
Förr i tiden var det inte lika enkelt, men när de första tidningarna kom inträffade snart något som skulle få nyhetsspridningen att bli mer av en underhållning än ren fakta.
De första tidningarna
Redan på 1600-talet började de första riktiga nyhetstidningarna att tryckas. Långt innan dess hade tryckta nyhetsbrev spritts i Asien och Romarriket för att sättas upp på allmänna platser och på så sätt informera folket om det senaste.
Så kom då tidningen som från början bestod av handskrivna blad, h
opsatta till en månadstidning och gavs ut i Venedig. Den första tryckta tidningen härstammar från Strasbourg, vars ägare Johann Carulos som var nyhetshandlare vid tidpunkten, inte hade tid att skriva ned allt för hand som hans korrespondenter ute i Europa förmedlade till honom, då han upptäckte massans nyfikenhet på världsnyheter. Han startade då ett lite tryckeri för att allt skulle gå snabbare och den första tidningen ”Ordinarie Zeitung” gavs ut i 10 års tid.
Från Strasbourg spred sig tidningarna vidare till Amsterdam och snart skulle det inte dröja länge innan andra länder i Europa följde hack i häl med den nya pressen.
I början av 1800-talet blev det både billigare och enklare för vanligt folk att få tag på tidningar och nyheter, då de nu fanns både i USA och Europa samt i Sydamerika. Dessa blev den första masskommunikationen innan tv skulle göra sitt intåg på 1900-tlet.
Nyheter blir underhållning
Det var i USA som det stora tidningskriget började och som skulle förändra sättet man förtäljde nyheter på. De två huvudbladen ”The New York World” och ”The New York Journal” började starkt konkurrera med varandra och utvecklade det vi kallar guljournalism. Man vred alltså sanningen en aning för att göra rubrikerna och innehållet mer intressant. Det visade sig att detta sätt fick folk att köpa fler tidningar och man talade huvudsakligen gärna om kriminalitet, skandaler osv.
Just denna typ av journalistik har präglat de tidningar och den journalistik vi har i samhället idag, då man gärna tenderar att lägga ut smaskiga artiklar, rubriker som drar blickarna till sig och en historia som kanske inte är direkt realistiskt utformad. Nyheterna blev således en ren underhållning och ett krig för att få den största skara människor att köpa tidningen. Idag kan vi med ett gemensamt utryck, kalla det för ”fake news”.