Det är vanligt bland folk att dagligen följa nyheter, vare sig det är via gammaldags papperstidningar eller internet. Vad kan sägas om tidningar och nyheter?
Nyhetsprocessen steg för steg
Genom att läsa nyheter så blir vi upplysta eller informerade om ett visst skeende eller någon företeelse som är aktuell. Inledningsvis så måste aktörerna som är upphovsmän till nyheten förstå att händelsen har ett nyhetsvärde. Därefter ges grundläggande information till en journalist/reporter som får i uppdrag att bevaka fallet eller skriva om det. Ibland är händelserna av ett sådant stort allmänintresse att journalister om de vet att viktiga politiker ska samlas vid en presskonferens åker dit och bevakar händelsen live. Ett sådant förfarande sker även när en journalist vet att ett uppror eller en fredlig demonstration ska ske.
När så journalisten har den basala informationen börjar vederbörande att skriva om nyheten så att den begrips av läsarna. Fackord som vetenskapsmän och i viss mån politiker använder sig av ska översättas till mer vardagliga termer, utan att innebörden går förlorad. När journalisten börjar märka att nyheten är färdig att publiceras sker en extra granskning ibland av en kollega, så att inga missförstånd eller stavfel kan upptäckas. Det senare scenariot kallas även för korrekturläsning.
Vem får sprida nyheter?
Då journalistik inte är omgärdat av krav på legitimation får vem som helst sprida nyheter, både på eget bevåg via Twitter eller via en mer etablerad nyhetskälla. De etablerade nyhetskällorna har dock ofta krav på journalistexamen eller andra meriter som kan kompensera för bristen på relevant utbildning. Krönikörer är ofta människor utan journalistisk bakgrund men med ett specialintresse eller en viss expertis inom något ämne. Med enkäter kan man fråga sina kollegor om en tidnings utveckling eller vad en krönikör ska lägga krut på, bara för att nämna några exempel.
Behövs verkligen journalistik och nyheter?
De som granskar statsmakten (regering och riksdag) är journalister, de har således ett viktigt jobb i att ge kännedom om vad politiker anser i en viss fråga och deras ståndpunkter. Civilt folk har kanske inte tiden eller möjligheten att sitta på presskonferenser där politiker ordnar sammankomster, och därför är det av betydelse att seriösa aktörer rapporterar vad som sägs och hur framtiden blir för ett visst ärende eller en viss fråga.
Alternativa nyhetskällor
I och med internets uppkomst och expansion i de svenska hemmen så står journalismen inför ett vägval. Att lägga ned tryckerier och satsa fullt ut på den digitala miljön eller att inte alls digitaliseras. De som var 15 år 1998 är idag över 35 år och kan alltså teoretiskt sett ha följt nyheter under hela sina vuxenliv. Man måste dock ha i beaktande att äldre människor kanske aldrig suttit framför en dator. Balansgången mellan de bägge alternativen är svår och inte alla blir nöjda.